Chue!!

Håller på med en dans uppvisning nu på Torsdag och är väldig stressad. Har en dans jag gör själv och en dans med en större grupp.

Det som blir stressigt med detta är mest att byta kläder mellan nummrena (en dans mellan).

Och sen ska jag göra en dans som jag ska lära ut i sommar som jag inte ens börjat med. Men det får sluta som det gör!!

Chu!

Har varit hos min kille Torsdag-Söndag (vi har distans med 4 timmar tåg).

I alla fall var jag på väg hem idag från han och när det var det näst sista stoppet och en timme kvar tills jag var hemma, då det blev ett fel med spår växlingen.

Det blev oxå värre!!!

Min mobil funkar inte riktigt som den ska då skärmen blir helt svart, och jag håller då och spara till en ny.

Det jobbigaste är att jag har agrission problem (inte riktigt ADHD men liknande) och jag blir lätt sur. Vilket slutade med att jag nästan tog sönder en stol (inte så allvarligt utbrott, skadade ingen).

Chu!

De månader som gått av detta år gick inte som planerat. Hade hoppats på att göra det så bra som möjligt.

Istället så hade jag fått ett stort blåmärke över halva vänsterhanden, sår mellan benen, nära på att få blodförgiftning, skar upp hela vänster tummen för tre veckor sen och nu efter en dans weekend så har jag haft feber de senaste fyra dagarna utan att vara förkyld eller sjuk alls.

Men ja. Det kommer alltid oväntade saker.

Chu!

Jag har nyligen skaffat en youtube kanal och laggt upp en video ganska nyss.

Jag gjorde den kanalen mest för att jag har varit intresserad i dans sen jag var fyra och blir då snart 17 om någon månad och vill bli någonting av min dans.

Skulle bli glad om ni skulle gå in och titta (ska hittas på Dancing Sparrow).

Länken finns här: https://youtu.be/HKEjgAUpF9Y

Chu!

Jag är en tjej på 16 år, blir 17 om någon månad. Jag mår inte så bra var jag bor och lider av en "sjukdom" - depression. Jag har sen liten blivit slagen av folk i skolan och lärarna har inte brytt sig och det fortsätter ibland att folk knuffas och skrattar åt mig och sånt. Och om jag bråkar med mina föräldrar så händer det att jag blir utan mat.

Jag fick depressionen i slutet av sjuan, början av åttan då jag aldrig fick vara med och folk spred falska ryckten, då jag också började svälta och skära mig för att folk sa att jag var fet (har några kurvor). Det som då har fått mig att fortfarande leva är att jag har en kille och dansen. Fast det som blir mer jobbigt är, det är 3-4 timmar mellan mig och min kille och dansen där jag bor kanske läggs ner på brist av lärare.

Men jag kämpar vidare.